The other day I found the perfect yarn for a cardigan I've been planning to make for some time, a design from a 1947 magazine. I made a grey swatch to test the pattern, but the garment will be green.
I don't follow the instructions in detail but use the cable pattern in a cardigan that will have a similar shape. It's fun to knit, especially after I transferred the written instructions to graph paper.
|
Far from a shopaholic (yarn and books don't count, do they?) I found
myself in sudden need of a little biggish something last weekend at Hallwylska museet. Exactly what I
need to keep my swatches in! And exactly what I need to look at now
that winter is here: minus 10 degrees today and few hours of daylight. |
Thanks for your comments on my previous post! The poncho keeps growing, but the rows are very long now. It is probably getting time to stop increasing - and to think of a new pattern shape for the bottom border.
Ron: ha ha, I see what you mean about knitting in the round! I do prefer knitting in the round as much as possible (best way to avoid seaming) and always do when it comes to fairisle and twined knitting. Purling with two colours, for example, feels like a punishment.
However (you could see that word coming) I prefer knitting cable patterns back and forth, finding it easier to keep track of when to make the cables when they're on right-side rows only. Some 15 years ago I knitted an
aran sweater back and forth until I reached the armholes and then joined all four pieces to knit the yoke in the round. It was a bit tricky, but worth it - a lot more comfortable than raglan seams would have been, and it looks nice with the cables.
This won't be a raglan cardigan, though, so I will pick up stitches around the armholes and knit the sleeves back and forth. It's a really inspiring challenge trying to recreate a garment!
Förra helgen kunde jag inte motstå en perfekt provlappsburk i Hallwylskas museibutik. Den är inte dum att vila ögonen på heller nu när det är mörkt och kallt. "Jag blev pålurad av mig själv," som morfar sade en gång när han oväntat kom hem med något verktyg. En sekatör har jag för mig.
Jag har påbörjat ett kul projekt, att försöka återskapa en kofta från 40-talet. Kombinationen av flätor och slätstickade rutor mellan rätstickade tvärränder är riktig lyckad, tycker jag - men jag började med att göra om den löpande texten till ett diagram. Jag kommer inte att följa mönstret slaviskt, men ändå göra plagget så likt bilden som möjligt.
Precis som med spetsstickning föredrar jag att sticka flätmönster fram och tillbaka; på så vis är det lättare att hålla reda på när det är dags för flätvridningar. Det har hänt att jag har stickat flätmönster på rundsticka, men då har jag haft med mosstickning för att lättare hålla reda på udda och jämna varv. Generellt sett stickar jag oftast runt (ju mindre monteringsarbete desto bättre) och definitivt om det är tvåändsstickning eller färgmönster.